Belsing: "Man växer upp fort"

Han var sju, kanske åtta år. Max Belsing minns inte riktigt. Men hans farmor tog med honom och hans syster på en av Smedernas matcher. En match som skulle ändra hela hans liv:

– Vi satt där och då gjorde de reklam för sin ungdomsverksamhet och farmor såg det. Hon såg att jag gillade det och nästa dag hade hon tagit fram lite på datorn och frågade om jag ville testa på och det ville jag. På den vägen är det, förklarar han med ett litet skratt.

Något rotat intresse för sporten fanns inte hos hans farmor. Slumpen gjorde helt enkelt att Max Belsing idag är en del av Smedernas trupp och ett av de stora framtidsnamnen i sporten. Som alla unga förare vill han framåt - och uppåt.

– Målet är så klart att köra i GP, att få vara med i storstäderna. Som det är nu är målet för den här säsongen att jag ska visa att det är min tur att ta en plats i A-laget. En ordinarie plats kan vara svårt, men en reservplats, förklarar han.

Idag är Max Belsing 16 år - han blir 17 i sommar. Han har framtiden för sig och förra året var första säsongen Belsing körde 500cc. Och som många andra unga förare finns det en speciell detalj han övar lite extra på: Starten.

– Det tog sig under förra säsongen och i slutet av året tog jag starter i Allsvenskan från toppförare.

Är det frustrerande att nöta starter?

– Det är inte det roligaste att åka fram, göra starten och sedan slå av. Men blir man bra på det så kan man bli som Greg Hancock, han är ju världens bästa på just starter. Det vill ju alla säkert vara bra på, svarar Belsing.

Kan du beskriva vad som går genom huvudet när du står vid starten i en tävling?

Han skrattar till.

– Då är det mycket fokus. Det är bara fokus på starten. Det är sånt jäkla tryck på matcherna. Det är mycket publik på varje match, det går knappt att beskriva, säger han inlevelsefullt och berättar att han redan som knatte fick känna på det trycket när han åkte med A-laget in vid förarpresentationerna.

Andra unga förare har berättat att de har en speciell relation med någon äldre förare. Någon de kan bolla lite med och som de lär av. Belsing är inget undantag. Hans "mentor" är Fredrik Lindgren:

– När Fredrik Lindgren kom till Smederna 2018 så kom de till oss och frågade om de fick tvätta hemma hos oss efter matcherna. Det gjorde att vi byggde upp en relation. De kom ut och besökte oss och vi började snacka och jag lärde känna dom. Jag får tips från Fredrik och samma med Oliver Berntzon.

Maskinvanan i blodet

Med en pappa som är travtränare har Max Belsing hängt med runt gården sedan unga år. Han satt med i maskinerna redan vid fyra-fem års ålder och från ungefär nio års ålder har han kört lite egna maskiner, vilket har gynnat hans jordsbruks intresse. Det har lett till ett eget företag där han kör snöröjning och sandning, bland annat.

Hur hinner du med allt?

– Hehe, på somrarna när det är mycket speedway och jordbruk... det tar ju fem timmar att tvätta cykeln och när jag är klar med det går jag över till jordbruket. Visst, sover gör jag. Men jag jobbar väldigt mycket också, förklarar han.

Vi återvänder till sporten. Speedway är inte en billig sport men det är en sport som behöver återväxt.

Hur har du lyckats balansera ekonomin?

– Det är en jäkligt dyr sport, det är det. När jag hade börjat och köpt mina cyklar så var jag mycket med han som skötte speedwayskolan. Pappa var inte hemma så mycket så jag hängde med honom och han hjälpte mig. Då kom jag in i det. Han började lära mig - det här är inte som att köpa ett bowlingklot, direkt. Han hjälpte mig att skaffa kontakter och sa att det var mitt livs viktigaste åtagande. För det går inte att köra ur egen ficka hela tiden, säger han sakligt.

Många av de yngre sköter allt själva med sponsorer redan från början. Gör du också det?

– Ja. Jag gör allt själv. I början var det lite nervöst. Men efter några år har man blivit van och de sponsorer jag har haft ett tag har jag bra kontakt med och det har blivit lättare att skaffa nya, säger han och fortsätter:

– Men visst, pengarna måste in och man måste ha sponsorer.

Du blir 17 och när jag var i din ålder lirade jag fotboll och innebandy och sen gjorde jag inte så mycket mer med mitt liv. Du driver företag, kör speedway på toppnivå och är landslagsman. Känns det som att du har fått växa upp lite snabbare?

– Så blir det. När man marknadsför sig själv och jagar sponsorer lär man sig mycket om livet. Man blir inte en annan person, men... Ja. Man växer upp.

– Det går ju inte att komma till en sponsor i mjukiskläder och be om pengar. Det gäller att vara proffsig från början. Det handlar om att bygga en bra kontakt och visa vad man gör och hur man gör.

Max Belsing skulle till Danmark med landslaget i mitten av april. Det är tyvärr inställt. Den allra närmsta framtiden är oviss för de flesta.

Men framtiden är oändlig. Och är man 16 år i en sport där förare når toppen eter 27 finns alla möjligheter i världen. Oavsett hur den ser ut.