På ovalen har Piraterna haft problem att köra in poäng. Under 2021 var föll man dock mången gång med blott ett par poäng. Utanför ovalen har organisationen gått från klarhet till klarhet - och det gör att man nu försiktigt kan sikta uppåt även på ovalen.
Piraterna fortsätter sitt målmedvetna arbete för ett långsiktigt välmående i såväl sport som liga. I vad som en gång var en storm pågår fortfarande ett gediget arbete – och mitt i allt står Daniel Davidsson, som svarar på glatt humör när Elitspeedway.com ringer upp.
– Det är hektiskt. Jag skulle väl ha önskat mig en fyra veckor till, kanske. Man ska inte gnälla. Det är väl ingen som lyssnar och klappar en på ryggen bara för att man gnäller.
Och någon medhjälpare?
– Hehe, ja, det också. Eller, hellre det!
Hur många timmar jobbar du?
– Det där är så svårt att definiera. Ringer telefonen klockan 21 så svarar jag ju. Men sedan är det väl inte alltid klockan står på 07:00 heller. Men det är mycket kvällar och helger, så är det ju.
Under 2020 sjösatte Piraterna en treårspplan för att sanera klubbens ekonomi. – Den går fortfarande över förväntan. Men det har skett på bekostnad av sportsligt resultat under 2020 och 2021. Tanken nu är att vi ska ta ett ordentligt kliv och närma oss övriga sportsligt också, säger Davidsson och fortsätter:
– Nu ska man inte sitta med någon pekpinne och tycka att man är bäst i världen. Men vi valde den vägen och det är klart att det finns andra vägar, som några har valt med blandade resultat. Men vi håller fast. Vi spänner bågen så mycket vi vågar och orkar. Det är alltid en chansning. Man sitter och räknar på en budget i september någon gång….då vet man ju inte riktigt hur det ska bli. När vi tog de här besluten var det fortfarande en pandemi och den klingade ju inte av förrän i februari eller något sånt. Mot ett normalt år tappade vi ju tid under hösten och tidigt under våren i år. Men vi håller i den och spänner bågen lite för att nå sportslig framgång också nu.
Under de senaste dagarna har vi sett Vetlanda falla omkull och även fast sista ordet kanske inte är sagt där är det något som påverkat Davidsson och Piraterna. Men i och med detta finns det förare som eventuellt söker sig till andra svenska klubbar.
– Först och främst är det ju ledsamt, det som hänt där. Det är inget man önskar någon och inte sporten heller. Jag hoppas verkligen att Vetlanda som förening kan landa på fötter. Hur det står till, det vet jag inte. Men det är klart att det finns förare där som vi har varit med och bjudit på som landade där. Förare som är intressanta för oss. Men vi kommer heller inte att hoppa på tåget. Det är jättelockande, så är det. Det finns två gubbar - både Pawlicki och Przedpelski - med stark Motala-anknytning därnere. De har varit här förut och varit bra. Men! Nja, det är balansgången sportsligt kontra ekonomiskt. Hur som helst kommer vi inte att göra något vi inte har täckning för. Vi är på sista steget på den här planen. Det får vara så. Skulle det dyka upp något som vi tycker att vi har råd och klarar av - ja, då har vi fem transferkort.
Det för oss till årets uppställning av Piraterna.
Är det någon förare du är lite extra nyfiken på i årets lag?
– Ja, det är ett helt gäng, faktiskt, utbrister Davidsson.
– Det finns lite olika ingångsvärden i det. Fajfer hade en kanonsäsong 2021 med över 2,0 i snitt. Kan han hålla i det, kan han ta ett steg till? Jag tycker att han är en Ekstraligaförare även fast han inte får chansen där nere. Men det han gör här, de han slår när han åker – ja, då borde han vara därnere. Milik gjorde en kanonsäsong 2019. Han har dalat lite men gör en riktig satsning på att ta sig tillbaka in i GP’t. Hur står han upp? Lampart, en ung polack, var JVM-trea. Han är polsk U21-mästare. Hur hanterar han Sverige? Det blir spännande. Det finns potential i laget. Seifert-Salk har börjat jättebra i Polen och han har ett undervärde. Det finns många som är intressanta.
20-åringen Wiktor Lampart från Rzeszow gör sin första säsong i Sverige. Hur landade han i Motala?
– Det var en skänk från ovan. Vi hade lite panik. Vi var inblandade i ganska många budgivningar på större namn, om man säger så. Det var ingen hemlighet att de vi jagade - stora namn som skulle dra publik och som skulle dra på marknadssidan - valde annat. Det kanske de ångrar idag men så är det. Då trillade Lampart ner helt enkelt.
Motalalaget siktar uppåt
Piraternas sportliga kräftgång har varit medveten för att rädda föreningen. Nu vill Davidsson och laget växla upp.
– Nu är det inte bara fokus på att spara pengar och få in pengar. Nu ska vi göra ett bra jobb på banan också. Jag har sagt att vi kanske blir sist i år igen. Det kan vara så. Men, vi ska inte bli sist på två poäng. Det kanske blir en jämn serie. Vi kanske vinner fyra, fem hemmamatcher av sju eller något och kanske någon borta men ändå blir sist. Då är det så. Men vi ska närma oss sportsligt. Vi kan inte bli sist på två poäng och de som är näst sist har tagit 14 poäng. Förra året tror jag att vi hade snittpoäng på 42 eller 43 poäng hemma. Vi har fått stryk med två eller fyra poäng hela tiden. Vi behöver ha lite övervikt i de matcherna. Vi behöver ha bättre backning till Fajfer, som fick dra ett jättelass, och det tycker jag att vi har i år. Jag tror att det nya schemat passar oss bättre. Den lagbyggnationen vi har tror jag passar oss bättre när det inte blir tre nomineringsheat.
Det för oss till den sista punkten i vårt samtal. Davidsson hinner före undertecknad till det: Ungdomsverksamheten.
– Jag tror vi fick okej från kommunen i juni att köra igång med det där. Då tror jag vi hade 12 gånger med ungdomsförare och det var 90 barn, av vilka 70 var unika. Problemet med speedway är att vi kan inte ta in 15-20 ungar åt gången, vi har inte grejer till det. Det blir för mycket väntan. Men de körde varje helg i stort sett, några gånger var det dubbelhelg, fram till september. Och det bygger vi vidare på också. Det är ju nästan det största. För att föreningen ska vara tålig måste en ungdomsverksamhet in för att vi ska bli stabila övertid.
Det är inte svårt att se att Piraterna är på väg åt rätt håll. Det administrativa har lugnat ner sig och det är dags att kika framåt utanför ovalen. Och uppåt på ovalen. Men man stressar inte.
– Vi tar den tid vi behöver för att försöka göra det på rätt sätt. Sen kan det gå åt helvete ändå, men vi gör inget vi inte tror på själva i alla fall. Risk måste man ta, men det känns som att allting är under kontroll, avslutar Davidsson.