• Ligasponsorer

Tisdag Tis 27 Augusti Aug
Torsdag Tor 29 Augusti Aug
Tisdag Tis 3 September Sep
Tisdag Tis 10 September Sep
Tisdag Tis 24 September Sep
Onsdag Ons 25 September Sep
Tisdag Tis 11 Augusti Aug
Torsdag Tor 13 Augusti Aug
Tisdag Tis 18 Augusti Aug
Torsdag Tor 20 Augusti Aug
Tisdag Tis 25 Augusti Aug

Bergström: "Jag kör för att det är kul"

20 april 2020 16:10
Intervju

Piraternas Henrik Bergström har speedway i blodet. Både farfar och pappa har varit väldigt nära sporten - men Henrik är den förste i familjen att köra.


Säsongsstarten är ännu veckor bort på grund av coronavirusets framfart genom världen. Den uppskjutna starten ger ligans förare chansen att finslipa lite extra på detaljer inför året.

Jag försöker träna så mycket som möjligt. Jag vill ändå vara hundra procent redo när beslutet kommer. Då är det bara att köra på. Jag ser det som en chans att tränar mer, säger Henrik Bergström när Elitspeedway.com ringer upp.

Han berättar att vi inte är först ut den här veckan att snacka med honom.

– Jag snackade med NT (Norrköpings Tidningar), han som sitter på sporten där. De har inget att skriva om. De jagar runt! skrattar han.

Den speciella situationen till trots råder det ingen brist på samtalsämnen. Vi tar det från början.

Vuxit upp med sporten

Henrik Bergströms intresse för hojar i en oval härstammar från såväl hans pappa som farfar.

– Min farfar var besiktningsman här i Norrköping och min farsa har alltid varit intresserad. Så jag gick på varje match när jag var liten.

Så det ligger bokstavligen talat i familjen…

– Ja, det kan man säga. Men ingen har kört! Det är bara ett stort intresse.

Vet du hur det började för din farfar?

– Ingen aning. Han gick väl med någon kompis. Han var lite tränare, eller han arrangerade träningar. Sen blev han lite äldre och fick en annan postion och på den vägen är det, skrockar Bergström.

Hur kommer det sig att du började då?

Han berättar entusiastiskt:

– Jag pratade alltid med farsan om att jag ville köra. Sedan åkte jag på prova-på kanske en gång innan vi köpte cyklar, berättar han och säger att det tog fart kring elva års ålder.

Det dröjde inte länge förrän unge herr Bergström breddade sin horisont geografiskt. Som ensam förare i Norrköping blev det naturligt att han blickade utanför kommungränsen, och började tävla på annat håll:

– Vi hade några kompisar från Valdemarsvik som körde i Västervik, så jag hängde på dit och tränade där. De välkomnade mig väldigt bra där och jag blev en del av Västervik. Så jag körde på där. Så de frågade om jag ville vara med på Guldhjälmstävling och då tog jag licensen och körde Guldhjälm. Det blev aldrig att jag själv tänkte på att jag skulle börja tävla utan det blev nästan lite ”påtvingat”, förklarar han.

"Påtvingat"? Det låter som en press. Hur kändes det?

Han skrattar.

– Haha, jo, jag var nervös som fan. Jag vet att jag spydde i bilen på vägen dit. Men så gick det skit också. Jag tog noll poäng och åkte omkull i tre heat eller nåt. Men jag lärde mig i alla fall. Men någonstans måste man börja och nästa tävling gick det bättre i alla fall.

Hur gick det då, minns du?

– Oh, jag tror faktiskt att jag tog tvåsiffrigt då. Det var skaplig skillnad i alla fall, skrattar han.

Piraterna på rätt väg

Motalaklubben Piraternas vara eller icke vara i BAUHAUS-ligan mynnade sent omsider ut i att klubben ska köra i år också. Nye lagledarne Daniel Davidsson har tidigare sagt att klubben måste visa att man är att räkna med för fans och sponsorer. Men turbulensen har inte tagit hårt på Bergström.

– Det är inget jag går och funderar på. Visst det är lite tråkigt om man inte får betalt och så, men…. Det var ju lite oklart om Piraterna skulle ställa upp så det är väl det man gick och funderade på. Men nu är det inget man tänker på. Jag tycker klubben har skött allt väldigt bra.

Vad är din målsättning?

– Jag har bytt målsättning. Förut funderade jag mycket på resultat. ”Jag ska vinna det”, ”Jag ska ta si och så många poäng”. Såna saker. I år har jag bytt inställning. Jag tänker mer att jag ska köra så fort som möjligt. Jag tänker mer på körningen, material och sådant, säger han och fortsätter:

– Jag tror att man fastnar lite i resultat-tänket. Nu försöker jag hitta sätt att bli en bättre förare. Jag har stått still lite. Nu tränar jag på detaljer i åkningen. Jag har alltid varit helt okej i starten men åkningen har varit sådär. Nu när jag har börjat träna inför säsongen.

Vad har du ändrat?

– Jag sätta mer tryck på cykeln. Jag ska sitta mer på cykeln.

Har du någon du modellerar din körning efter eller tittar lite extra på? Vissa förare har ju kanske någon ”mentor” eller någon de frågar lite extra om saker. Hur gör du?

– Det är mitt lite av mitt problem. I Norrköping finns det ingen. I Motala kan jag ju snacka med Daniel men…. Farsan har ju aldrig kört så han vet inte hur det känns på cykeln. Men jag är en längre förare så jag kollar mycket på Matej Zagar. Jag skrev till honom på Facebook och han har hjälpt mig. Jag skulle ha åkt till Polen och Slovenien och träffat honom där. Men nu blev det inget. Det är svårt att veta. Men det är väl det som är grejen med sporten egentligen; Att lära sig hur det funkar.

Sponsorer är en grej som ofta tynger förare, kanske speciellt de yngre som ska etablera sig. Hur ser du på den biten?

– Det är svårt, tycker jag. Jag har ändå gjort det bra. Jag brukar leta sponsorer från oktober till årsskiftet ungefär. Jag började i god tid inför förra året och skaffade mig bra samarbeten där alla blev kvar. Men det är bra i Norrköping. Visst, det är mycket sport med hockeyn och fotbollen och så men det är också ett stort motorintresse i och med Vargarna. Förr var det nästan IFK Norrköping och Vargarna som gällde. Hockeyn var inte så stort, som jag förstår det. Och 2009 när Vargarna var i final var det ett otroligt intresse men de har misskött sig lite och då har väl folk slutat gå. Alla som sponsrar mig är otroligt intresserade.

Vad har du för åtaganden mot dina sponsorer?

– Många förare kör med paket. ”Sponsrar du med si och så får du det här”. Men när jag har samarbeten med sponsorer gör jag upp olika saker med dom. Ofta får de komma på matcher i depå och VIP’en. Det varierar lite. Jag håller fortlöpande kontakt med dom under säsongen, säger han och lägger till:

– Just det tror jag är väldigt viktigt. Man måste alltid hålla kontakten. Det funkar inte att gå till dom, få pengarna och sen skiter du i dom.

Ha kul - med hobbyn

Vi skiftar fokus. Många förare siktar högt, kanske allra högst. Men det är få som når det absoluta finrummet.

Vad har du för slutmål med speedwayen?

– Slutmålet?

Han blir tyst en kort stund. Sedan kommer ett filosofiskt svar:

– Det skulle vara roligt att köra GP och kunna livnära sig på det, men det är absolut inget jag tänker på. När man är junior är speedway en hobby även fast det är seriöst. Jag kör för att det är kul men det vore roligt att kunna livnära sig på det.

Kan det vara så att många stirrar sig blinda på det? Att nå GP och bli bäst?

– Ja, alla säger att de ska till GP. Men det är ju många delmål längs vägen. Det första är att ha kul längs vägen och att försöka livnära sig på det. Vilket inte är jättesvårt, du kan tjäna bra i speedwayen. När du är på den nivån, det är då du kan börja sikta på GP.

Vad jobbar du med?

– Jag slutade skolan i somras och började på lager. Nu jobbar jag hos farsan. Jag servar maskiner och säljer smörjfett. Jag gick naturvetenskaplig linje och skulle gärna läsa vidare till att bli ingenjör men just nu tar speedwayen för mycket tid och distanskurser är inget för mig. Jag är så mycket i garaget.

Samtalet, ett insiktsfullt sådant, närmar sig slutet. Men jag har en sista fråga innan vi lägger på:

FLera förare beskriver adrenalinet i speedway, och några letar liknande kickar utanför ovalen. Gör du det också?

– Det är det som är speciellt med speedwayen. När man kör är man i nuet. Man är så inne i det och tänker inte på något annat. Det är du och hojen. Jag har testat höghöjdsbanor, det är lite läskigt. Då går pumpen upp lite. Man lever för adrenalinet.

Kicken vid starten får vänta en stund till. Men Henrik Bergström tar det med ro. Det finns alltid något att fila på. För att vara redo.