Hjelmland öser på: "Har inget som hämmar mig"

Speedway är en sport som ofta fångar förare i ung ålder och Filip Hjelmland är inget undantag. Med motorintresset i familjen - både hans pappa och farfar var intresserade - föll inte äpplet långt ifrån trädet när Hjelmland växte upp. Men det var motocross som blev hans startpunkt som fyraåring. Två år senare var han på en speedwaymatch med sin pappa - och tur var väl det:

– Vi var på en match där de snackade i högtalarna om att man kunde komma och testa på. Jag fick testa och sedan rullade det bara på, säger han och ser klara likheter mellan sporterna.

– Det är två motorsporter som har samma stuk. Det är olika banor men det är samma grundmoment. Det är inte så svårt att hoppa från motocross till speedway eller tvärtom, Jag kör mycket motocross på vintern när jag inte kan köra speedway. Jag hoppas att vi kan få in fler förare från motocrossen, säger han.

Hur ser du på sporten idag? Det är mycket snack om återväxten, eller bristen på densamma.

– Det är ju bara att se på statistiken. Sporten minskar i antal utövare. Klubbarna jobbar stenhårt för att hitta nya vägar och i Vetlanda hade vi i höstas några crossförare som var och testade hos oss. Jag var där och var lite tränare åt dom och gav dom råd och sådär. Vi försöker få lite mer aktiveringar där folk kan komma och testa på och se vad det handlar om. På sikt hoppas vi ju att man ska fastna och börja köra och tävla. Wirebrand (Mikael, lagledare, red. anm.) jobbar hårt för att få in nytt och vi ska göra mer för att få in mer folk här i framtiden. Vi har cykelspeedway. Vi ser att det kommer ungdomar och vi hopas att de ska fastna, säger Hjelmland entusiastiskt.

Hur gick det projektet skulle du säga?

– Det var positivt. Han som jag tränade med tyckte att det var väldigt kul. Han kommer förhoppningsvis att komma i år också. Men det tar lite tid att skola in dom när dom kör cross för fullt. Då är det ju det som är huvudfokus. Men vi hoppas att vi ska kunna få över dom. Men han fick blodad tand och var väldigt road.

Vi skiftar fokus i vårt samtal och blickar framåt. FIlip Hjelmland fyller 22 år i år, men har ändå hunnit med en hel del inom sporten redan. Hur ser han på sin utveckling?

– Det går framåt för mig och teamet. Nu är jag förstaårssenior i år. Jag har klivit ur juniortiden med EM-silver i U19, SM-silver och jag har kört JVM. Nu tar jag klivet och försöker göra en riktig seniorsatsning. Det ska bli spännande. Jag tycker att vi har fått ihop teamet. Jag och mekanikern har lagt upp det bra, säger han och utvecklar:

– Det blir mycket resor utomlands och fokus på Elitserien och Allsvenskan här i Sverige. Det är många spännande grejer under året. Målet är så klart att bli så bra som möjligt. Jag har ett huvudmål att vara en ledande förare på sikt både utomlands och här i Sverige. Det målet är jag såklart långt ifrån nu men jag bygger mot det och tar stegen i trappan för att nå dit.

I år kommer Hjelmland att representera Vetlanda i BAUHAUS-ligan, Team Småland i Allsvenskan och Stal Gorzow i polska Ekstraliga. Vetlanda och han har varit varandra nära sedan urminnes tider, en relation som om möjligt blev starkare efter den där julikvällen 2018 i Oslo.

"Min familj och Vetlanda fanns där hela tiden"

I EM-kvalet i Oslo den där sommarkvällen kraschade Hjelmland i den första kurvan. Han fick fyra frakturer på ryggen och en inre blödning. Jag frågar om vi kan prata om det lite.

– Jag minns inte så mycket i det stora hela. Jag har fått det mesta av händelseförloppet berättat för mig i efterhand. Jag kolliderade med en annan förare och cykeln slog över. Det blev akut in till Oslo Universitetssjukhus, där de gjorde ett otroligt jobb.

Han säger att han var på botten där och då. Han fick börja om från noll. Först gällde det att lära sig att gå igen.

Var målet hela tiden att kommma tillbaka till speedwayen?

– Absolut. Det fanns ingen tanke på något annat. Det är det bästa jag vet. Jag hade ingen tanke på att sluta köra så tidigt. Det var det första jag frågade doktorn när jag vaknade: ”När kan jag vara tillbaka?” Det var en jättetuff tid. Men min familj fanns där och Vetlanda fanns där hela tiden. De kom till sjukhuset och där skrev vi kontrakt och lade upp planerna och jag sa ”Nu kör vi.” Det var inget snack, jag skulle tillbaka, säger han och fortsätter:

– Läkarna trodde att det skulle ta ungefär ett år innan jag var tillbaka på hojen. Jag var tillbaka efter ett halvår. Det var mycket tack vare att jag hade så bra fysik. Och så hade jag bra tränare runtomkring mig, bra doktorer, sjukgymnaster och specialister. Det var många behandlingar och en väldans procedur. Men jag hade som mål att jag skulle vara tillbaka på hojen i tid till landslagslägret i mars- det här hände i juli. Och jag var tillbaka en vecka innan lägret och det kändes bra. Då körde vi på.

Valde du bort vissa tävlingar för att vila kroppen? Har du några men?

– Nej. Jag har kört fullt ut i elitserien, allsvenskan och landslaget. Jag har inget som hämmar mig. Målet var att köra en full säsong och det har blivit bättre än väntat. Sen vill man alltid mer men man får ta det i de steg de kommer. Det var många tankar som snurrade i sjukhussängen men jag har alltid haft som målbild att köra igen och det var skönt när den fantasin infriades. Det var värt allt, säger han.

Nu är han tillbaka på riktigt och säsongen 2020 står för dörren. Men än är säsongen en bit bort. Hjelmland ligger dock inte på latsidan. Han har ett företag som är kopplat till speedwayen, men just nu är fokus på utbildning. Filip Hjelmland ska bli personlig tränare och kostrådgivare. En perfekt kombination för den matlagsningsintresserade 21-åringen.

– Jag tycker at det är väldigt rolig att göra olika maträtter. Att laga mat är ett sätt för mig att koppla av. Jag gillar att grilla och göra pastarätter. Det är ett stort intresse jag har.

Har du matlådor med dig på tävlingar eller hur gör du?

– I Sverige försöker jag ha matlådor med mig men utomlands blir det av förklarliga skäl lite svårare, logistiskt. Annars försöker jag tänka mycket på kosten. När man har ett så pass hektiskt schema som speedwayförare är det viktigt att hålla koll på träning och kost.

På tal om resor, hur gör du för att koppla bort speedwayen när du är så mycket på resande fot under en säsong?

– Jag försöker träna. Jag lyssnar på lite olika poddar. Jag gör saker jag tycker är roliga. Ett par löparskor lätt att ha med sig. Det blir någon fysisk aktivitet eller golf.

Avslutningvsis: Vad är målet med Vetlanda för 2020?

– Det blev ju ett snöpligt slut på 2019 med en bronsmedalj. Den valören vill jag gärna uppgradera.

Mycket har han varit med om, 21-åringen. Med 15, snart 16, år på hojen kan man tycka att han är en veteran. Men faktum är att Filip Hjelmland bara har börjat. Framtiden ligger för honom.