• Ligasponsorer

Tisdag Tis 22 September Sep
Onsdag Ons 23 September Sep
Tisdag Tis 29 September Sep
Torsdag Tor 1 Oktober Okt
Onsdag Ons 7 Oktober Okt
Torsdag Tor 8 Oktober Okt
Tisdag Tis 4 Maj Maj
Torsdag Tor 6 Maj Maj
Tisdag Tis 11 Maj Maj
Torsdag Tor 13 Maj Maj
Tisdag Tis 18 Maj Maj
Torsdag Tor 20 Maj Maj
Tisdag Tis 25 Maj Maj

Fem frågor till Daniel Davidsson

13 januari 2021 14:00
Fem Frågor

I artikelserien Fem Frågor snackar vi med personer kring sporten och ligan. Det kan vara lagledare, förare, kommentatorer eller andra. I den här upplagan tar vi en pratstund med Piraternas Daniel Davidsson.


Steget från förare till lagledare kan vara kort. Det kan vara långt. Det kan gå smärtfritt. Och det kan, som för Daniel Davidsson, ske under ett år där världen drabbas av en global pandemi och ordet "normalläge" får en okänd innebörd.

Här följer fem frågor med Piraternas Daniel Davidsson.

Efter några turbulenta år verkar det ha planat ut och vänt för er. Hur summerar du 2020 för Piraterna?

– Jag skulle säga att 2020 är bland det bästa som har hänt klubben. Det var naturligtvis jättetråkigt utan publik och det var mycket extrajobb kring matcherna. Men vi kommer att göra ett bra ekonomiskt år, så kan vi säga, säger Davidsson och fortsätter:

– På andra plan går det inte att jämföra med hur det var för ett år sedan – det är som natt och dag. Vi har mycket jobb kvar, absolut. Men ekonomin, som har varit det stora problemet i Motala, är hästlängder bättre än vad den var vid den här tidpunkten förra året.

Du gjorde ditt första år som lagledare förra säsongen. Hur skulle du summera den biten?

– Hektiskt och kaotiskt, säger han snabbt.

– Det var mycket nytt naturligtvis. Men det var mycket lärorikt. Jag kom ju in i det här när det brann ordentligt. Men vi körde en och en halv månad stenhårt och fick bra respons. Sedan kom pandemin och sedan dess har inget varit som vanligt. Jag har ju inte så mycket att jämföra med - hur det är i ett så kallat "normalläge".

Han skrattar till. – I början på säsongen var det jättejobbigt att vara lagledare. Du vet, när vädret är kanon och banan är svingod. Då blir man ju sugen på att köra. Men när det öste ner och man stod med ett paraply var det rätt gött att tänka: “Det här kan de hålla på med för det här kommer inte att bli kul.”

Det fanns däremot en sak som han fick försöka lära sig att kontrollera: – Man kan inte påverka så mycket. Visst, man kan toppa och greja men det är inte lagledaren som avgör matcherna. Det är ju killarna på banan. Det har varit en del frustration; Jag har sett saker som förarna borde göra och de har inte gjort det. Det har varit mycket nytt, det har det.

Vi fick se lite av den svenska återväxten i ligan under 2020 när flera lag släppte fram egna förmågor. Hur ser det ut i Motala med återväxt och ungdomsförare?

– Det ser väl, i ärlighetens namn, inte sådär jättebra ut i dagsläget. Ungdomssidan och ungdomssatsningen har varit åsidosatt och nedprioriterad i en herrans massa år. Jag och min bror, Jonas, har ju åkt. Vi är ju från Motala och vi har hållt liv i traditionen i staden och nu finns det inte mycket mer. Med rätt guidning - vi har prova-på-grejer - kan det bli bra. Vi är som ett ridhus ungefär, vi kan erbjuda grejer att hyra. Det är många - Masarna, Indianerna, Eskilstuna, listan kan göras lång - som håller på så. Många har ju insett att det här inte kommer att hålla på sikt om man inte tar tag i ungdomssidan. Klubbarna dör ju. Det blir mer liv och rörelse på arenan varje dag. På sikt handlar det om sportens överlevnad. Så är det.

Polen är en dominant i sporten numera, med såväl förare som reglementen. Vad tror du att svensk speedway på ett enkelt sätt skulle kunna implementera från Polen?

– Jag har ju varit med så länge att jag minns när Polen inte var dominerande. Då var England och Sverige de bästa. Men Polen har gjort den långa resan. De är superprofessionella. Det är alltifrån sociala medier till tränare, hälsocoacher, massörer. De har en egen PR-avdelning: Vi snackar 15 anställlda, säger han med eftertryck.

– Klubbarna skulle behöva bli mer organiserade. Det är på den här nivån det måste börja. Vi fick lite hjälp av pandemin där under förra året. Vi drog ner rejält på lönerna, vi sänkte de kostnaderna med nästan 70 procent jämfört med laget 2019. Visst, vi kanske inte kan ligga på den nivån framöver. Det måste nog upp lite för att det ska bli rimligt för alla men kan vi hålla oss på en nivå som gör att klubben har råd och som gör att klubbarna kan investera på annat håll så kommer det att gynna utvecklingen. Vi har ett jättejobb att göra där också. Det är inte livsfarligt att göra ett plusresultat. Det kommer att komma såna här år - en pandemi kanske inte inträffar vartannat år, men det kommer att komma sämre år och då skadar det inte att ha pengar.

Åter till Polen:

– Speedway är ju jättestort i Polen och det kommer vi aldrig att kunna konkurrera med men vi måste däråt. Vi måste bli mer seriösa i föreningarna. Det föder en bättre produkt. Journalister ska kunna få sina svar. Vi måste ju synas. Det är hål i huvudet som det är nu, det här är jätteviktigt. Det behöver finnas en pressansvarig. Visst, du kanske inte kan ringa 22:30 på en lördag men om du skickar ett sms ska du kunna få svar inom rimlig tid. Det är ju media vi lever på. Det finns ju en liten bruksmentalitet i sporten. Det är mycket småstäder och många är inte alltid öppna för förändring. Tittar man på medelåldern kring sporten är det ju höga 50 och det kan absolut spela in till varför svensk speedway inte har anammat sociala medier eller gått igenom andra förändringar.

Undertecknad flikar in att många klubbar har börjat försöka vända på balansen: Förarna ska åka för klubben. Klubben ska inte finnas till för förarna. Det slår an en ton:

– Där, i Polen, åker du för klubben. Det är klubbens regler som gäller. Att de håller på och sätter ner foten och tvingar folk att bara åka i en liga... Jag har inga problem med det. Jag förstår att det är förare och klubbar som i det korta perspektivet kommer att komma i kläm. Men på sikt är det jättebra. Då sprids ju pengarna bättre. Som det är i nuläget är det 25-30 förare som åker runt i ligorna och tar de stora pengarna. Men helt plötsligt får de inte det och då kommer pengarna att gå till förarna i nästa skikt. Det breddar sporten. Jag vet att det gnälls på det här men jag förstår polackerna helt och hållet. Om du pröjsar någon flera miljoner om året så vill du ju inte att han ska åka och smälla i Vetlanda en onsdag för småpengar.

– Det är ju många som suttit i det här länge som inte gillar det här och visst, vi blir lite lidande av det i början men på sikt tror jag att det här är jättebra.

Avslutningsvis, vad ser du i spåkulan för säsongen 2021?

Han skrattar.

– Ja, den som hade svar på det, du. Vi som förening får försöka ha koll på det vi kan kontrollera. Pandemilagar och direktiv. Vad de bestämmande gör med det kan vi inte styra. Vi får försöka lobba hårt för oss i media.