Arbetet att bygga upp Rospiggarna går vidare med oförminskad styrka. Förra året var första året på en treårsplan. Mycket infriades. Nu är det dags för steg två.
När elitspeedway.com förra året gick igenom alla lag och deras förutsättningar inför säsongen 2020 berättade Rospiggarnas lagledare om den treårsplan man jobbade efter för att bygga upp klubben till ett topplag - och aspirerande mästarlag - igen.
"Vi ska slåss om slutspel i år, vara med och konkurrera i semifinal nästa år och slåss om guldet året därpå." var lagledaren Peter Janssons ord då. Det första året gick enligt den planen, kanske lite bättre till och med. Laget slutade nämligen tvåa i grundserien och tog sig till slutspel. Där blev det stopp mot Västervik i kvartsfinalen.
– I och med att alla lag gick till slutspel blev vår målsättning förra året att göra en bra grundserie och att få harmoni i både föreningen och laget. Det känns som att vi lyckades med det. Vi gjorde en bra säsong förra året tycker jag. Det blev en väldigt speciell säsong men vi lyckades hålla ihop det hela vägen, säger Jansson när vi ringer upp denna gång.
Han fortsätter:
– Visst var det tråkigt att både Thomas och Lahti skadade sig där på slutet. Lahti kunde inte vara med i semifinalen mot Västervik, han var tvungen att åka hem och operera sig. Thomas bröt ju tummen så han kunde varken köra borta mot Västervik eller hemma. Då var vi tvungna att ta in Lebedevs där. Men annars tycker jag att vi strävade på hela säsongen. Vi blev ju tvåa i serien, så…
Så blev det och klubben andas friskare luft än på länge. Nu väntar den andra delen i denna plan och Peter Jansson säger att Rospiggarna "ska vara med och stöka till en semifinal, i alla fall."
Har ni ändrat något i urvalet när det gäller att hitta förare i och med den höjda ambiitonen i år? Jag såg att din drömvärvning skulle vara Tai Woffinden.
– Ja, Tai är ju en av världens bästa förare. Jag har ju jobbat ihop med honom i fyra år förut och det vore naturligtvis jätteroligt att återförenas med honom. Just med honom och Kim… Nu har ju åren gått men när vi tog det där silvret med Vargarna 2009 hade vi en fantastisk bra sammanhållning i laget och då hade vi två snorvalpar på sidlinjen i Kim Nilsson och Tai Woffinden.
Det har hänt lite sedan dess...
– Hehe, ja det har det gjort. Naturligtvis vore det kul att återförenas där de har mer framträdande roller i ett lag. Det är en kittlande tanke men Tai ska inte åka i Sverige i år och det får man acceptera.
Ingen Tai, men väl Kim Nilsson. 30-åringen återvänder inför den här säsongen till Hallstavik och Rospiggarna. Förra året guidade han som kapten Masarna till SM-guld och den rollen tar han i Rospiggarna också.
– Han var ju bäste svensk i ligan. Vi behövde ha en lagkapten. Vi hade Rasmus Jensen som var väldigt, väldigt bra som kapten. Kim är 110 procent proffs hela tiden. Han lämnar ingenting åt slumpen. Det är en jättebra föreblid i ett lag. Han är rutinerad, lugn och harmonisk. Han har en bra blick för banan. Det är inga problem att skicka honom till traktorföraren för att prata om hur laget vill ha banan. Han har vuxit sig till att bli en ledartyp, berömmer Jansson. Jag pratar med Kim varje dag, även under vintern. Vi tänker väldigt lika, kring hur banan ska vara och laguppställningarna. Det som är viktigt med en lagkapten är att även om det går dåligt för honom en dag så måste han stå upp för laget och pusha de andra. Många förare gräver ner sig, säger han och fortsätter:
– Jag hade Joe Screen som lagkapten i Vargarna. Det var en match när det inte gick så bra för honom och till slut fick jag plocka bort honom i ett heat och slängde in Kim. Och han blev naturligtvis sur för han ville ju åka. Men nästa sekund när jag vänder mig om står han på knä bakom Kims cykel och byter däck så att han får dubbelnit. Det är lite den biten som också är viktigt; att man finns där för sina lagkompisar.
Tror du att det även gjorde intryck på Kim?
– Han är ju uppväxt med speedway. Hans pappa (Tommy, red. anm) var en av Sveriges bästa förare. Och att sedan få vara med genom åren med olika lagkaptener. Han har ju snappat upp en hel del från olika killar. Jag tror att det är viktigt att han har varit med och att man har erfarenhet. Och att man beter sig korrekt.
Två intressanta importer
Även om stommen i mångt och mycket är densamma har Rospiggarna och Jansson plockat in några nya, och nygamla, ansikten. Där finns Kim Nilsson. Där finns även letten Oleg Mihailov, 21, och ryssen Andrey Kudriashov. Kudriashov, fyrfaldig rysk mästare, var tänkt att göra Sverigedebut redan förra året men pandemin satte P för de planerna. Så blir det inte i år:
– Andrey utgår från Bydgoszcz i Polen. Han känns väldigt spännande. Jag känner ju mycket ryssar. Han är lagkamrat med Danil Ivanov från Togliatti som jag känner och som är multipel världsmästare i isracing. Han har bara bra saker att säga om Andrey, han har ju vunnit ryska mästerskapet tre år i rad. Så åka motorcykel kan han ju. Det blir nog en frisk fläkt när det väl drar igång, säger Jansson.
Och Mihailov, trea i U21-VM förra året, kan även det bli ett intressant tillskott i Hallstavik:
– Det ska bli spännande att se vad han kan åstadkomma. Jag pratade lite med Lebedevs om han hade tips på någon ung förare. Jag brukar alltid jobba med unga killar. Det började väl med Tai och Kim i Vargarna. Det är rätt skönt att kunna ge dom chansen, sägerJansson.
Jonsson är saknad
Appropå de unga. För andra året i följd kör Rospiggarna utan någon hemmafödd förare, något som kanske kommer att ha mer betydelse i år än förra året. Och även om återväxten är långt ifrån säkrad finns den där:
– Just nu har vi ett knattelag där och det finns någon 250-förare. Och visst, jag saknar ju Andreas i depån. Förra året när det inte var någon publik var det kanske inte någon jättegrej. Men han saknas ju i föreningen. Så är det bara. Han är ju en av de bästa svenska förarna någonsin. Han saknas ju absolut. Det gäller att bygga vidare på det här vi har påbörjat och förhoppningsvis kommer det några Hallstavik-killar framöver här, säger Peter Jansson med eftertryck.
Och innan undertecknad hinner flika in en fråga tar han själv upp nästa ämne:
– Jag måste också lyfta Daniel Henderson, en av seriens bästa "sexor.". Han har ett pannben utan dess like och ett jävlaranamma. Han har väl inte riktigt fått ut det tidigare. Även om man får åka måste man känna ett förtroende och jag tror att han kände det förra året och det gjorde att det lossnade.
Efter några svajiga år verkar lugnet ha lagt sig över Hallstavik. Jansson beskriver själv Patryk Dudek som pånyttfödd. Man har förlängt med Kai Hückenbeck. Kim Nilssons kaptenskap tar vid. Där finns Oleg Mihailov. Där finns Andrey Kudriashov. Och där finns:
– Adrian Miedzinski. Det är en förare som många kanske viftar bort. Men jag har jobbat med honom under många år i Vargarna och alla år utom ett var han alltid den bästa föraren i laget. Det spelade ingen roll vilka jag hade i övrigt, han var alltid bäst, säger Jansson om den 35-årige polacken.
Du hittar dina bekantskaper och tar upp dessa till Hallstavik nu.
– Precis. Det gäller att jobba med folk man litar på.
Det känns som att Rospiggarna är på en ganska bra plats nu, eller?
– Det känns så. Det ska bli spännande att möta de favorittippade lagen från Småland och Eskilstuna och se vad vi kan bjuda på för motstånd. Vi ska vara ett lag som är med däruppe. Jag skulle vilja vara topp-fyra och göra en bra grundserie och sedan får vi göra allt vi kan.
Treårsplanen är inne på steg två. Hur det går får framtiden utvisa.
Rospiggarna inleder säsongen borta mot Vetlanda den 6 maj.
Rospiggarna
Daniel Henderson
Kim Nilsson
Adrian Miedzinski
Andrey Kudriashov
Patryk Dudek
Oleg Mihailov