• Ligasponsorer

Tisdag Tis 20 Augusti Aug
Onsdag Ons 21 Augusti Aug
Torsdag Tor 22 Augusti Aug
Tisdag Tis 27 Augusti Aug
Torsdag Tor 29 Augusti Aug
Tisdag Tis 3 September Sep
Tisdag Tis 10 September Sep
Tisdag Tis 24 September Sep
Onsdag Ons 25 September Sep
Tisdag Tis 2 Juni Jun
Torsdag Tor 4 Juni Jun
Tisdag Tis 9 Juni Jun
Torsdag Tor 11 Juni Jun
Tisdag Tis 16 Juni Jun

Millberg: "Jag har nog aldrig varit så taggad på säsong."

6 april 2020 14:00
Intervju

Han är fostrad i Avesta och bor där fortfarande. Men numer tillhör Emil Millberg Rospiggarna. Intresset för speedway kom från morföräldrarna - men idag är det Emil och lillebror Erik som skruvar hojarna.


Som femåring fick han sin första motorcykel hemma i Avesta. Där tog allting fart. Men det dröjde innan Emil Millberg började tävla.

– Jag körde på den motorcykeln, och sedan hade Mats Olsson lite Prova-på här i Avesta. Där fanns det cyklar och när jag var tolv år började jag köra 80cc, jag körde ingen Guldhjälm eller något sånt. Jag höll bara på med prova-på-grejerna fram till dess. Sedan köpte vi en av de cyklarna det året jag skulle fylla tolv, berättar han när Elitspeedway.com ringer upp.

Morföräldrarna var djupt rotade i rally, så varför han fick en motorcykel vet inte Emil Millberg, som också tillägger att "det kan ha varit så att mamma och pappa var med och delade på den." Men det blev två hjul för unge Millberg som körde vidare - fram tills dess att han blev 16 år. Då tog karriären slut, ofriviligt.

– Jag la av när jag var 16 och började när jag skulle fylla 18 igen. Vi hade för lite pengar så jag fortsatte att satsa på hockeyn istället.

Var spelade du hockey?

– Då spelade jag i Avesta. Jag började åka... Eller åka kanske man inte ska säga, rättar han sig snabbt med ett skratt.

– Jag började gå på skridskor när jag var två år kanske. Jag tror det i alla fall. Det var inte mycket åka men jag var på is i alla fall.

Hur började du med speedwayen igen?

– Det var av en slump. Dennis Andersson ringde och frågade om jag ville testa hans grejer och på den vägen blev det. Jag ville egentligen inte lägga av från första början.

Sporten är inte jättebillig och i intervjuer med andra förare har vi pratat om jakten på sponsorer och hur det kan vara en stress. Hur hanterar du det?

– Jag jobbar, hehe. Det är klart att man kanske skulle klara av det om man bara ger sig fan på att jaga sponsorer. Men jag är inte sån som person så jag jobbar istället. För mig går det ihop. Så fort säsongen är över börjar jag jobba full tid och sedan jobbar jag så mycket och så länge jag kan tills säsongen börjar igen, förklarar Millberg som jobbar på ett familjeföretag i Avesta.

– Jag är lite allt i allo. Det är en far och son där farsan sköter snickardelen och sonen har hand om maskiner så jag gör lite allt möjligt. Jag snickrar en dag och kör maskiner en annan. Ibland kör jag lastmaskin. Det är allt mellan himmel och jord. Man gör inte samma sak varje dag.

Orkar du med allt?

– Ja, än så länge är man väl ung. Relativt ung i alla fall! skrattar han.

Inte bästa starten i Rospiggarna

Inför säsongen 2019 lämnade Millberg moderklubben Masarna och flyttade österut till Rospiggarna. Men säsongen 2019 kunde ha fått en bättre början. Millbergs morfar, tillika ena vapendragaren i speedwayen, gick bort.

– Då var det mycket annat som fallerade runtomkring. Det blev en lite tråkig start personligt och jag kände väl att jag inte var där rent psykiskt till 100 procent i början. Men nu har jag bearbetat det och jag tror inte jag har varit så här taggad på säsong någonsin.

Hur mycket gjorde du och din morfar?

– Det var jag, han och mormor som har höll ihop hela tiden tills förra säsongen. Det är vi som har kamperat utomlands och rest runt och all sånt. Nog för att det var ledsamt och så men även allting runtomkring med cyklar... Det har varit jag och han som har gjort det där. Jag trodde att jag hade bra koll på det men när han inte var där visade det sig att jag inte hade det, säger Millberg och fortsätter:

– Nu känner jag mig mycket starkare på den fronten. Nu är det jag och brorsan (lillebror Erik, red. anm) som har byggt ihop hojarna. Jag håller på att lära upp honom. Med lite distans till det hela känner jag att jag växer som person.

Än så länge har han inte mött Masarna på bortaplan - hans forna hemmaplan. När det väl sker kommer det att vara med blandade känslor:

– Det kommer nog att kännas speciellt. Jag har aldrig stått på andra sidan. Jag kanske ställer upp fel, haha!

I all sport generellt, men kanske motorsport i synnerhet, är världen när allt kommer omkring inte så stor...

– Nej, när jag började på knatte så var ”Adde” (Andreas Sundin, Masarnas lagledare) lagledare där så jag känner honom väldigt väl.

Målet för 21-åringen är solklart: Han ska bli bäst i världen. Följdfrågan blir då naturlig - har han några delmål? En fråga undertecknad ställt till de flesta andra förarna. Svaret skljer sig dock:

– Det är väl det alla säger; utvecklas, ta ett steg i taget och allt det där. Men jag tror att om man tränar hårt på och vid sidan av banan så blir man bättre. Och ju mer man kör desto bättre blir man. När man väl får chansen i de bästa ligorna gäller det att ta den. Det är väl det som gäller, säger han resonerande.

Hårt arbete lönar sig, sägs det. För Millberg gäller det i alla aspekter - både på och vid sidan av motorcykeln. Det är så allt går runt. Det är så han gör för att nå sina mål.