Det blev säsong. Det delades ut ett historiskt SM-guld. Nu är 2020, i speedwaytermer, bakom oss. Det har varit ett speciellt år, som kommit med viktiga lärdomar för ligan. Vi har tagit en pratstund med Mikael Holmstrand, vice ordförande och medieansvarig i ESS.
Nio lag blev åtta för året. Antalet matcher bantades: Men det blev säsong och vi fick se speedway – på våra skärmar. Publikfrågan var, och är i skrivande stund, en het potatis under året. Men speedway kördes och i en tid när liveidrott var en synnerligen sällsynt produkt fanns BAUHAUS-ligan där:
– Efter fotbollen var vi väldigt synliga. Vi tog position i alla möjliga avseenden. Vi var väldigt aktiva medialt. Vi gjorde många pressreleaser om förutsättningarna och vi tog position i det här kring publikfrågan, säger Mikael Holmstrand.
– Vi visade tidigt att vi var redo att ta ansvar för att släppa in publik. Vi syntes både lokalt kring klubbarna och över landet. Vi drev ju speedwayen själva från ESS sida i år kan man säga. Det fanns ingen annan verksamhet. Både övriga klubbar och förbund höll ju en väldigt låg profil under året.
Uteblivna besökare tvingade klubbarna att agera annorlunda medialt, men också ekonomiskt. Samtidigt medförde de nya förutsättningarna att både ligan i stort och klubbarna på enskild basis behövde hitta andra kanaler, bland annat sociala medier.
– Vi hade en avstämning med klubbarna där vi summerade säsongen för ett par veckor sedan. Då pratade vi bland annat om media, där jag som mediaansvarig hade en dragning och en analys tillsammans med Micke Teurnberg på marknadssidan. Vi skickade en tydlig uppmaning till klubbarna att man behöver jobba med hur man ser ut och jobbar även lokalt. Både mot traditionella och sociala medier. En del klubbar gör det jättebra och en del har lite kvar att jobba med när det gäller både aktiviteter och hur man framstår i intervjuer, på hemsidor osv. Ibland bjuder vi på en del straffsparkar medialt som är lite onödiga för varumärket speedway. Vi vill ju bli tagna på allvar som den stora publiksport vi är, berättar Holmstrand.
– Jag tror att den här säsongen har varit en nyttig boost för att lägga strålkastarljuset på den frågan. Tidigare har man kunnat nå sin publik på plats. Nu var ju mediakanalerna det enda sättet för oss att kommunicera. Då syns det också att man behöver träna på och organisera sig lite mer kring detta och här stöttar klubbarna varandra med goda erfarenheter för att komma framåt.
I vad som hade kunnat bli ett ödesmättat år för ligan ser såväl klubbar som ligaledning flertalet ljuspunkter. Klubbarna har tvingats att agera på ett nytt, för ligan inte lika traditionellt, sätt. Rådande situation har också tvingat klubbarna att agera ekonomiskt och det utfallet får, sett på det stora hela, ses som väldigt positivt. Ingen klubb har uppgett för ESS att man går minus den här säsongen:
– Om man i detta har lagt med ett eventuellt ytterligare stöd från RF eller inte låter jag vara osagt, men som sämst gör alltså någon enskild klubb ett nollresultat under 2020. Många har också försökt att spara lite i ladorna under året. Vi tror att det kommer att bli tufft under 2021 också.
Klubbarna ska bygga sina varumärken
Sponsormarknaden inför 2021 är minst sagt osäker och publikfrågan lär stötas och blötas under en tid framöver. Men om man än en gång ska se något ljus i ett mörker kan det vara detta.
– När man inte kan jobba med intäkterna får man skifta fokus på kostnaderna och det har varit väldigt nyttigt. Klubbarna måste en gång för alla komma till rätta med de ständiga ekonomiska problem som har varit i sporten. Man måste avsätta pengar på annat än bara förare i budgeten. Man måste bygga klubbarna, få kanslifunktioner och bygga för unga förare. Man måste ha pengar kvar till det.
Det kan ju ge fina ringar på vattnet för sportens framtid. Vad kan bli den omedelbara effekten för klubbarna?
– Jag tror att både kombinationen av fler svenskar, framförallt unga, och att bygga verksamheten på sikt tillsammans med att man inte kan låsa fast sig kring storstjärnor är jättenyttigt för klubbarna. De måste bygga sitt eget varumärke. Klubbarna ska inte bygga förarnas varumärke, det får de göra på de enskilda tävlingarna. Står du och faller med en koppling till en enskild världsförare blir du väldigt sårbar om den föraren slutar, byter klubb eller bestämmer sig för att inte köra i Sverige. Det har vi pratat mycket om i ligan också: Likt klubbarna i hockey och fotboll måste våra klubbar bygga sitt varumärke.
Där blir ju sociala medier en viktig faktor.
– Så är det ju. Och det gäller att jobba med matcharrangemanget på arenan också. Det ska handla om att gå och titta på laget. Vilka som bemannar laget för stunden kan variera.
Ligan var väldigt dynamisk med reglementet kring säsongen 2020, hur mycket av det tror du dels kanske blir något mer permanent och dels följa med in i 2021?
– Från klubbarnas håll har vi enats om en ganska omfattande önskelista till förbundet som vi just nu håller på att diskutera. Vi har en ambition om att göra ganska få ändringar till nästa år. Vi tror att vi kommer att ha en säsong nästa år som är ganska snarlik årets. Förhoppningsvis kommer vi att kunna köra en full liga och det är en utmaning, bara det. Det blir fler matcher och därmed större kostnader. Vi har ändå sett väldigt många goda utfall med det här året, med fler svenskar bland annat.
– Vi kommer att göra några finjusteringar där vi skyddar svenskarna ytterligare lite grann. Men samtidigt kan vi, hur mycket vi än vill, inte öka antalet svenskplatser för mycket just nu.För det finns inte tillräckligt många förare.
Holmstrand säger att det finns 35-40 svenska förare som har kört i högsta serien i år. En del av dessa ”klev kanske in något tidigt”. – När vi blir nio lag nästa år blir matematiken ganska enkel: Med en reserv och tre ordinarie svenskar i laget behöver du i praktiken ha fyra svenskar i laget om någon skadar sig. Nio gånger fyra, då har du i princip tecknat in alla svenskar som är tillgängliga.
Ambitionen att ha fler svenskar i ligan är stor men Holmstrand säger att det måste ske långsiktigt och det måste ske underifrån. De regeljusteringar man vill ha med sig in i 2021 skulle skydda svenska förare och möjliggöra att lyfta in såväl unga som äldre svenskar i ligan.
– Ingen ska behöva hamna i ett glapp på grund av ålder eller snitt om man har ambitionen att köra.
Samtalet närmar sig vägs ände och vi landar någonstans där allt började knappa 20 minuter tidigare: Publikfrågan.
Ligan tog tidigt position här, som du sa. Kan du berätta lite om hur ni ser på 2021 i den här frågan?
– Vi är redo att göra stora förändringar på arenorna om det krävs för 2021. Skulle det vara publikfritt även nästa år kommer vi naturligtvis tvingas titta på omfattningen av ligan men just nu jobbar vi för att det ska bli en full serie nästa år och för att vi ska ha publik.
2020 har varit ett speciellt år och utan publik har en av Sveriges största publiksporter klarat sig relativt bra. Med många lärdomar med sig kan det elddop BAUHAUS-ligan och ESS gick igenom under året ge fina ringar på vattnet framöver.
– Det tycker jag. Det är många nya erfarenheter som vi tar med oss och vi vågar utmana traditionella metoder. Det blir en föryngring och uppfräschning som klubbarna behöver, avslutar Mikael Holmstrand.